Närområdet

Närområdet
Samhälle.png

Årskurs:
Detta ämnesintegrerade arbetsområde är riktat mot en årkurs 1.

Arbetsområde:
Arbetsområdet jag valt att undervisa inom kommer att innehålla samhällskunskap, svenska och bild. Jag har valt att kalla temaarbetet ”Närområdet”. Vi kommer att studera närområdet Barkarby, olika yrken och samhällsfunktioner. Lektionerna kommer att ta 50 minuter vid varje tillfälle. Arbetsområdet kommer att hålla på i ca 4 veckor.

Eleven kommer utveckla sin förmåga att (Lgr11):

Samhällskunskap

  • Reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
  • analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp.

Svenska

  • Formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

Bild

  • Kommunicera med bild för att uttrycka budskap.

Centralt innehåll (Lgr11):

Samhällskunskap

  • Yrken och verksamheter i närområdet.
  • Centrala samhällsfunktioner, tillexempel sjukvård, räddningstjänster och skola.

 Bild

  • Teckning utifrån undervisningens innehåll.

Svenska

  • Språkets struktur med stor och liten bokstav och punkt.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska
    uppbyggnad och språkliga drag.
  • Texter som kombinerar ord och bild.

Mål:
Under första lektionstillfället ska ämnesområdet introduceras för eleverna med att vi går igenom målen för arbetet och vad eleverna ska kunna efter temats slut.
Genom att jag börjar undervisningen med att ha målen framme på Smartboard tavlan som vi tillsammans går igenom kommer jag att tydliggöra målen för detta temaarbete. Vid varje lektionstillfälle kommer jag även specifikt gå igenom målen för lektionen.

Efter avslutat arbetsområde ska eleverna kunna:

  • Samhällsvetenskapliga begrepp så som ”närområde, yrke, arbetsplats, lön, samhällsfunktioner, arbetsuppgift, arbetsredskap etc.”.
  • Känna till närområdet, hur det formas och varför det ser ut som det gör.
  • Veta vad ett yrke är.
  • Kunna beskriva ett yrke.
  • Ange yrken och verksamheter i närområdet.
  • Ange olika samhällsfunktioner.
  • Kunna beskriva samhällsfunktioner.
  • Skriva om sitt drömyrke och rita en bild till.
  • Skapa ett eget samhälle och kunna veta vad som behövs i sitt samhälle för att människorna ska trivas

Arbetssätt:

  • Vi går till Barkarby centrum
  • Innelektioner
  • Bilder
  • Rollspel
  • Filmer från ur.se (drömyrken)
  • Arbetsblad
  • Läxa där eleverna ska få intervjua en vuxen om deras yrke
  • Skapa ett samhälle genom att teckna

Lektion 1
Jag startade igång temaarbetet genom att ta reda på elevernas förkunskaper om deras närområde med en gemensam tankekarta. Vi började med att diskutera begreppet ”närområde” och vad som finns
 runtomkring vårt närområde som i detta fall är Barkarby.

IMG_1612

Lektion 2
Nästa lektionstillfälle gick vi till Barkarby centrum. På vägen dit diskuterade vi olika samhällsfunktioner och yrken som vi såg på vägen. Väl i Barkarby Centrum fick eleverna se sig omkring och berätta vad de ser, hur ett centrum ser ut.

Lektion 3
Vid detta lektionstillfälle gick vi igenom några begrepp gemensamt. Bilder under hade jag framme på smartboard tavlan. Vi gick igenom dessa begrepp en efter en.

Skärmavbild 2018-03-20 kl. 17.58.26.png

Lektion 4

Här började vi arbeta med samhällsfunktioner. Jag skrev ner olika samhällsfunktioner såsom räddningstjänst, sophämtning, sjukvård, äldreboende, polis, post, skola, mataffär, brandkår osv på lappar. Eleverna fick sedan en och en komma fram och beskriva samhällsfunktionen som står på lappen. Exempelvis på beskrivning brandkår: om min katt har fastnat i ett träd kommer dem och hjälper till att få ner den. Sedan får eleverna gissa på vad dem tror det är.

Lektion 5

Eleverna fick skapa ett eget samhälle på ett A3 papper med vägar som jag förberett. Jag hade även skrivit ut bilder på människor, bilar, bussar, polisbil osv som eleverna fick klistra fast på deras papper. Här fick eleverna tänka efter:  vad behövs i ett samhälle för att det ska fungera? Hur vi göra våra människor nöjda? Med denna uppgift fick dem arbete i par. Eleverna fick sedan rita olika samhällsfunktioner.

Annonser

Naturruta inlägg 6

Detta är det sista inlägget för naturrutan. Den sista observationen gjordes 20/12. Att observera mina rutor har varit väldigt lärorikt och roligare än vad jag trodde det skulle vara. Nu när man kollar tillbaka på bilderna så ser man verkligen en förändring som man tidigare aldrig tänk på. Att använda sig utav naturrutor i årskurs F-3 är ett lärorikt sätt för elever att få möjligheten att diskutera förändringar i naturen, men framför allt är det ett bra sätt att göra undervisningen mer konkret då de både uppleva naturens gång under de olika årstiderna.

Jag tänker mig att hela klassen tillsammans väljer ut två naturrutor som vi ska observera och dokumentera under en hel termin. Vid varje besök kan man då ha en lektion bredvid rutorna där man gemensamt diskuterar vad som förändrats i rutorna och hur växterna anpassar sig till olika årstider. Man kan identifiera de olika växterna genom en fältbok.

Förslag på vad som går att inkludera i projektet för framtiden är att identifiera träd genom att titta på blad, bark och stammen. Lite som vi gjorde med uppgiften ”de vanligaste träden”. Man kan diskutera fridlysta och utrotningshotade växter, om man nu hittar något sånt i naturrutan.

Det är ett lätt men bra sätt att koppla naturrutan till läroplanen då det centrala innehållet för årskurs 1-3 är att undervisningen ska behandla:

  • Årstidsväxlingar i naturen
  • Hur man känner igen årstider
  • Hur växters livscykler anpassar sig till de olika årstiderna
  • Artbestämma några vanligt förekommande arter

Olika metoder och arbetssätt att göra detta står även i LGR11:

  • Enkla fältstudier och observationer i närmiljön
  • Enkla naturvetenskapliga undersökningar
  • Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer (LGR, 2011, ss. 112-114)

Ruta 1

Ruta 2

Här kommer lite övergripande bilder från observationerna som gjordes från 2/9-2017 till 20/12-2017

Ruta 1

Under mitt allra första besök i min naturruta 1, som är belägen i Hässelby Strand i Stockholm, så nämnde jag att att jag hittade mycket olika växter och att rutan hade mycket solljus på sig. Det var lätt för mig att hitta och artbestämma massa spännande växter vilket jag gjorde i inlägg 2. Dels fanns det kummin i min ruta samt timotej. I princip såg rutorna likadana ut i mina två första observationer (Bild 1 och 2). Om du tar en titt på bild nummer 3 ser man en liten förändring då bladen från närstående träd har fallit ner runtomkring. Växterna står fortfarande kvar och det är fortfarande grönt. Bild 4-6 ser man mest förändring.

Ruta 2

Under mitt första besök i ruta 2, som är belägen inte långt ifrån min naturruta 1, upplevde jag en del svårigheter. Här fick jag se en alldeles för snabb process där de gick från grönt i första besöket, till brunt redan vid andra. Kan detta bero på att denna ruta låg lite längre in i skogen och inte får lika mycket ljus på sig? Det tror jag i alla fall. Jag tycker att det hände mer spännande saker i denna ruta. Om ni tittar på bild nummer tre så ser man en stor pöl i min ruta. Gissa om jag vart chockad när jag kom fram till min ruta! Hade inte förväntat mig det.

Hoppas ni har gillat att följa mina rutor!

/C

Referenslista:
Lgr11 (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket.

Naturruta inlägg 5 – där kom den!

SNÖÖÖ! Nu har vintern äntligen kommit till Stockholm. Det är så vackert att se. Snö är ju härligt och det går att hitta på så många aktiviteter. När första snön kom  för några veckor sedan så hann man inte riktigt njuta då snön smälte bort redan dagen efter. Idag har det varit ganska kallt med snöfall blandat med regn. Temperaturen låg på -2 grader enligt SMHI. Känns som att snön dock kommer att smälta lika fort igen. Men jag lyckades i alla fall få med snöiga naturrutor. Dessa observationer gjordes 13/12-17.

Ruta 1

Ruta 2

Det har ju hänt en hel del nu så förutom att mina rutor är täckta av snö så har tisslorna i ruta 1 ruttnat. Dom står upp fortfarande men inte lika vackra dock. Där ser vi även massa fotspår. Försökte se ifall det fanns spår av djur men det fanns inga. Massa människospår bara.

I ruta 2 så finns det inte heller mycket kvar. Där ser man hur vattenpölen bildats igen men denna gång frusit till is. Stenen är nu inte grön av all mossa längre utan täckt av snö. Nu vilar alla växter i väntan på vår.

Nästa inlägg blir den sista observationen. Tror inte det kommer ske så mycket förutom att snön kanske smält bort…? Ja det återstår att se.

/C

Naturruta inlägg 4

Observationerna gjordes 15/11, två veckor efter mina senaste bilder. Det har varit milt väder under hela oktober med mycket nederbörd.

Ruta 1img_1157

 

Ruta 2img_1154

Man ser inte alls lika mycket växtlighet nu i ruta 1. De flesta växterna har dött men mina kardborrar håller fortfarande i sig. Spännande att se hur långt dom har klarat sig. Dom är dock inte lika lila och fina längre. I ruta 1 har det inte hänt så mycket i sen senast.

Vid ruta två har den stora vattenpölen försvunnit iallafall så nu kan  jag stå och ta bilder på ordinarie plats! Det har även fyllts på med ännu mer löv på marken. En sak som jag märkte under denna observation är stenen fylld med mossa. På de första bilderna märkte man inte alls den i och med att den var lika grön som resten av växterna i naturrutan. Men du när den är grönast så har den verkligen ploppat fram mer och fortfarande lika grön om man jämför med första inlägget.

Jag hoppas verkligen på snö nu till sista inlägget, det hade varit spännande att se hur rutorna fyllda med snö skulle se ut!

/C

Naturruta inlägg 3

Hej! Nu är det dags för naturruta-inlägg nummer 3! Observationerna gjordes 29/10. Alltså har det gått en månad sen min senaste observation. Det har hänt en hel del. Här kommer några bilder på rutorna.

 Ruta 1img_1109

img_1110

Ruta 2img_1112
img_1114

Det har hänt en hel del sen inlägg 2!
I första naturrutan är det inte alls lika grönt som det var 1 månad innan. Det enda som fanns kvar i den rutan av alla växter var mina kardborrar. Det är spännande att se hur naturen förändras. Dagen då observationerna gjordes hade det regnat. Det ser man ju klart och tydligt på naturruta 2. Så typiskt att vattenpölen bildats just där jag alltid står och tar bilderna på ruta 2. Just den dagen hade jag inte stövlar på mig så fick ta bilderna från en annan vinkel. Men lovar det är samma ruta ;)! Här fanns det heller inte så mycket växter kvar. Det fanns lite blåbärs ris kvar och det har fallit ner mycket löv från träden.

/C

Religionslektion

Planering av religionslektion

 

Vad är syftet med undervisningen?

Lektionerna i åtanke är en serie av lektioner som omfattar de största världsreligionerna och dess karaktäristiska drag. Syftet med undervisningarna är att ge eleverna kunskap om de olika religionerna samt behandling av konkreta religiösa uttryck genom studiebesök. Undervisningarna ska även bidra till att eleverna skapar sig en förståelse för andra människors tro samt jämnåriga som utövar olika religioner. Eleverna ska bredda, fördjupa och utveckla sina kunskaper men även skapa egna uppfattningar om islam, judendom och kristendom.

Vad ska undervisningen innehålla? Vilka kunskapskrav arbetar vi emot?

Ett kunskapskrav i LGR 11 (2011, s. 210) är att eleverna ska beskriva platser för religionsutövning och koppla samman dessa med religioner som utövas i närområdet. Ytterligare ett kunskapskrav är att eleverna ska kunna ge exempel på någon högtid och symbol från judendomen, kristendomen och islam (Skolverket, 2011, ss. 210-211). Dessa kunskaper kommer eleverna att arbeta mot genom att besöka en synagoga, kyrka och moské i närområdet samt efterarbete i klassrummet.

Motivera varför detta innehåll är viktigt?

Kunskap om olika religioner är betydelsefullt i vårt samhälle som är mångreligiöst och kulturellt. Genom att få en förståelse kring olika människors sätt att tänka och leva utvecklas även en djupare förståelse för andras religiösa åskådning. Som lärare är det viktigt att vara neutral i undervisningen om religion och religiösa inslag får inte förekomma eftersom att religionsundervisningen i Sverige ska vara icke-konfessionell.

Hur ska undervisningen ske?

Lektionen i fråga är riktad mot en årskurs 2.Eleverna har nyligen besökt en synagoga och nu ska efterarbete kring studiebesöket ske. Lektionen börjar med att gå igenom vad målen med dagens religionskunskap är. Därefter blir eleverna tilldelade färdiggjorda krysspapper där de får svara på frågor i form av en frågesport som är kopplad samman till judendomen (se frågesports pappret härhttps://docs.google.com/document/d/1FQsNtYX8WC8gR0lVMMCqF4_76_68qLUCwoHyPL_aKf4/edit?usp=sharing ). Klassens maskot Greger, som även är vår hjälpande hand, håller i frågesporten genom en film (se film härhttps://youtu.be/T4RliJqHUIg ). Greger är en populär karaktär i klassen och han gör alltid lektionerna roliga för eleverna. Detta tror vi kommer uppskattas och det blir en roligare form av frågesport. Vi kommer att arbeta utifrån EPA –enskilt, par, alla så eleverna ska först fundera enskilt på Gregers frågor. Efter att eleverna fyllt i sina svarsalternativ ska de bli indelade i par där de får chansen att diskutera sina svar tillsammans med en klasskompis. Detta görs för att de ska hjälpa varandra att förstå, utveckla sina tankar och ge varandra trygghet innan de delar med sig utav sina tankar för hela gruppen. Avslutningsvis diskuterar klassen tillsammans med läraren de olika frågorna och här använder vi oss av ”no hands up” metoden där eleverna svarar slumpvis.

Inför nästa religionskunskap kommer vi även att besöka en moské och kyrka. Även här kommer Greger att vara till hjälp med efterarbetet för studiebesöken.

En didaktisk “fallgrop” vi har tänk över är vårdnadshavare kan ha åsikter på att eleverna undervisas om andra religioner än sig egna. Detta kan bidra till att eleverna inte får följa med på studiebesöken och delta i undervisningen. För att undvika denna “fallgrop” så går vi ut med information till vårdnadshavare tidigt i form av till exempel ett veckobrev. Det viktiga är att vara tydlig med att religionslektionerna handlar om att ge eleverna kunskap om olika religioner. Det handlar alltså inte om att få eleverna att ändra trosuppfattning. Sveriges religionsundervisning är icke-konfessionell därför måste vi förhålla oss till detta. Vi har alltid styrdokumenten att tillgå och luta oss emot.

Ytterligare en fallgrop kan vara att vi tappar elevernas intresse då Sverige ses som ett sekulariserat land. Eleverna kanske inte har förståelse för varför de ska lära sig om religion när de inte har någon religiösåskådning. I detta läge är det betydelsefullt att fånga elevernas intresse och vara tydlig med att även om man är icke-troende så är det viktigt att skapa förståelse för sin omgivning som utövar olika religioner. Även här har man läroplanen att stödja sig på.

Arbetssätt och bedömning

Vi valde att använda oss av studiebesök som hjälp för att stärka elevernas kunskap då eleverna använder flera sinnen och aktiverar olika minnessystem. De lyssnar på berättaren samtidigt som de ser på det som förevisas och de får även uppleva platsen med hela kroppen (Roos, 2011, s. 204). Studiebesök är en variation från övriga studier samt som konkretiserar och underlättar undervisningen.

Genom att använda EPA lär sig eleverna av varandra, stärker deras självförtroende och aktiverar allas röster i klassrummet. För att göra alla elever delaktiga i den avslutande diskussionen tillsammans med hela klassen använder vi “no hands up” metoden med hjälp av glasspinnar och slumpmässigt drar namn på de som får svara på frågorna. Genom detta måste alla elever vara beredda på att sätta ord på sina tankar.

Eleverna kommer att bedömas genom att deras svar på de färdiggjorda krysspapperna samlas in. Det kommer även att observeras vilka elever som är delaktiga under diskussionerna i par och helklass.

Kurslitteratur:
Lgr11 (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket.

Roos, Lena (2011). Ansikte mot ansikte. Löfstedt, Malin (Red.), Religionsdidaktik-mångfald, livsfrågor och etik i skolan. Lund: Studentlitteratur AB.

Film av:
Fanny Nyberg, Chimene Selwan & Greger

 

/C

Naturruta inlägg 2

Hallå där!

Nu har jag besökt mina naturrutor för andra gången efter första besöket. Jag tycker rutorna såg hyfsat lika ut sedan jag var där sist. Man ser lite skillnad på naturruta 2 då liljekonvaljens blad har blivit gula. Men jag lyckades ändå hitta massa arter som fortfarande växer.

Ruta 1IMG_0691
Dessa växter hittade jag i ruta 1

IMG_0692
Kardborre och smörblomma
IMG_0693
Hundkäx
IMG_0702
Kummin
IMG_0699
Vitgröe
IMG_0698
Maskrosblad
IMG_0697
Timotej

 

               Ruta 2
IMG_0674

Dessa växter hittade jag i ruta 2

IMG_0684
Blåbärsris
IMG_0688
Ormbunke
IMG_0681
Liljekonvalj
IMG_0686
Harsyra
IMG_0706.JPG
Hundäxing

Jag hittade massor av blommor och växter att artbestämma i min första naturruta. Den var väldigt innehållsrik att jag hade svårt att bestämma mig för vilka växter jag skulle välja ut. Det blev iallafall sju arter men jag hade kunnat ha med så mycket mer!
I min andra ruta fanns det inte alls lika mycket att se och man fick leta lite för att hitta de olika växterna. De fem jag har art bestämt i andra rutan var de som fanns liksom, inget utöver det som jag såg!

Jag tycker att de flesta arterna är vanliga och man har sett de lite överallt förut.
Jag tycker det var coolt att det fanns kummin i min första naturruta (ja, kummin som finns i kryddhyllan). Jag kände inte till att de växte vilt så där fick jag lära mig något nytt!

Växtligheten i ruta 1 är betydligt mer och man hittar lite mer färglada blommor/växter.
Rutorna ligger belägna oerhört nära varandra. Det är en stig emellan de men ändå är det så olika växtlighet. Detta beror på att de olika arterna trivs på olika platser.
Ruta 1 är väldigt öppen ute på ett fält medan ruta 2 ligger precis intill skogen.

Under de senaste veckorna har det varit både regn och sol vilket bidrar till näring och energi för växtligheten. Men det börjar bli kyligare så därför tror jag att det kommer ske en stor förändring inför nästa besök! Det ska bli spännande att se hur rutorna ser ut då.

/C