Naturruta inlägg 5 – där kom den!

SNÖÖÖ! Nu har vintern äntligen kommit till Stockholm. Det är så vackert att se. Snö är ju härligt och det går att hitta på så många aktiviteter. När första snön kom  för några veckor sedan så hann man inte riktigt njuta då snön smälte bort redan dagen efter. Idag har det varit ganska kallt med snöfall blandat med regn. Temperaturen låg på -2 grader enligt SMHI. Känns som att snön dock kommer att smälta lika fort igen. Men jag lyckades i alla fall få med snöiga naturrutor.

Såhär ser min första naturruta ut idag 13/12!

Såhär ser min andra naturruta ut idag 13/12!

Det har ju hänt en hel del nu så förutom att mina rutor är täckta av snö så har tisslorna i min första ruta ruttnat. Dom står upp fortfarande men inte lika vackra dock. Där ser vi även massa fotspår. Försökte se ifall det fanns spår av djur men det fanns inga. Massa människospår bara.

I min andra ruta så finns det inte heller mycket kvar. Där ser man hur vattenpölen bildats igen men denna gång frusit till is. Stenen är nu inte grön av all mossa längre utan täckt av snö. Nu vilar alla växter i väntan på vår.

Nästa inlägg blir det sista och även den sista observationen. Tror inte det kommer ske så mycket förutom att snön kanske smält bort…? Ja det återstår att se.

/C

Annonser

Naturruta inlägg 4

Observationerna gjordes 15/11, två veckor efter mina senaste bilder. Det har varit milt väder under hela oktober med mycket nederbörd.

Såhär ser min första naturruta ut 15/11!

img_1157

img_1152

Såhär ser min andra naturruta ut 15/11

img_1154

Man ser inte alls lika mycket växtlighet nu i ruta 1. De flesta växterna har dött men mina kardborrar håller fortfarande i sig. Spännande att se hur långt dom har klarat sig. Dom är dock inte lika lila och fina längre. I ruta 1 har det inte hänt så mycket i sen senast.

Vid ruta två har den stora vattenpölen försvunnit iallafall så nu kan  jag stå och ta bilder på ordinarie plats! Det har även fyllts på med ännu mer löv på marken. En sak som jag märkte under denna observation är stenen fylld med mossa. På de första bilderna märkte man inte alls den i och med att den var lika grön som resten av växterna i naturrutan. Men du när den är grönast så har den verkligen ploppat fram mer och fortfarande lika grön om man jämför med första inlägget.

Jag hoppas verkligen på snö nu till sista inlägget, det hade varit spännande att se hur rutorna fyllda med snö skulle se ut!

/C

Naturruta inlägg 3

Hej! Nu är det dags för naturruta-inlägg nummer 3! Observationerna gjordes 29/10. Alltså har det gått en månad sen min senaste observation. Det har hänt en hel del. Här kommer några bilder på rutorna.

 Såhär ser min första naturruta ut 29/10!

img_1109

img_1110

 

img_1111

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Såhär ser min andra naturruta ut 29/10!

img_1112
img_1114
img_1115

 

 

 

 

 

 

 

 

Det har hänt en hel del sen inlägg 2!
I första naturrutan är det inte alls lika grönt som det var 1 månad innan. Det enda som fanns kvar i den rutan av alla växter var mina kardborrar. Det är spännande att se hur naturen förändras. Dagen då observationerna gjordes hade det regnat. Det ser man ju klart och tydligt på naturruta 2. Så typiskt att vattenpölen bildats just där jag alltid står och tar bilderna på ruta 2. Just den dagen hade jag inte stövlar på mig så fick ta bilderna från en annan vinkel. Men lovar det är samma ruta ;)! Här fanns det heller inte så mycket växter kvar. Det fanns lite blåbärs ris kvar och det har fallit ner mycket löv från träden.

/C

Religionslektion

Planering av religionslektion

 

Vad är syftet med undervisningen?

Lektionerna i åtanke är en serie av lektioner som omfattar de största världsreligionerna och dess karaktäristiska drag. Syftet med undervisningarna är att ge eleverna kunskap om de olika religionerna samt behandling av konkreta religiösa uttryck genom studiebesök. Undervisningarna ska även bidra till att eleverna skapar sig en förståelse för andra människors tro samt jämnåriga som utövar olika religioner. Eleverna ska bredda, fördjupa och utveckla sina kunskaper men även skapa egna uppfattningar om islam, judendom och kristendom.

Vad ska undervisningen innehålla? Vilka kunskapskrav arbetar vi emot?

Ett kunskapskrav i LGR 11 (2011, s. 210) är att eleverna ska beskriva platser för religionsutövning och koppla samman dessa med religioner som utövas i närområdet. Ytterligare ett kunskapskrav är att eleverna ska kunna ge exempel på någon högtid och symbol från judendomen, kristendomen och islam (Skolverket, 2011, ss. 210-211). Dessa kunskaper kommer eleverna att arbeta mot genom att besöka en synagoga, kyrka och moské i närområdet samt efterarbete i klassrummet.

Motivera varför detta innehåll är viktigt?

Kunskap om olika religioner är betydelsefullt i vårt samhälle som är mångreligiöst och kulturellt. Genom att få en förståelse kring olika människors sätt att tänka och leva utvecklas även en djupare förståelse för andras religiösa åskådning. Som lärare är det viktigt att vara neutral i undervisningen om religion och religiösa inslag får inte förekomma eftersom att religionsundervisningen i Sverige ska vara icke-konfessionell.

Hur ska undervisningen ske?

Lektionen i fråga är riktad mot en årskurs 2.Eleverna har nyligen besökt en synagoga och nu ska efterarbete kring studiebesöket ske. Lektionen börjar med att gå igenom vad målen med dagens religionskunskap är. Därefter blir eleverna tilldelade färdiggjorda krysspapper där de får svara på frågor i form av en frågesport som är kopplad samman till judendomen (se frågesports pappret härhttps://docs.google.com/document/d/1FQsNtYX8WC8gR0lVMMCqF4_76_68qLUCwoHyPL_aKf4/edit?usp=sharing ). Klassens maskot Greger, som även är vår hjälpande hand, håller i frågesporten genom en film (se film härhttps://youtu.be/T4RliJqHUIg ). Greger är en populär karaktär i klassen och han gör alltid lektionerna roliga för eleverna. Detta tror vi kommer uppskattas och det blir en roligare form av frågesport. Vi kommer att arbeta utifrån EPA –enskilt, par, alla så eleverna ska först fundera enskilt på Gregers frågor. Efter att eleverna fyllt i sina svarsalternativ ska de bli indelade i par där de får chansen att diskutera sina svar tillsammans med en klasskompis. Detta görs för att de ska hjälpa varandra att förstå, utveckla sina tankar och ge varandra trygghet innan de delar med sig utav sina tankar för hela gruppen. Avslutningsvis diskuterar klassen tillsammans med läraren de olika frågorna och här använder vi oss av ”no hands up” metoden där eleverna svarar slumpvis.

Inför nästa religionskunskap kommer vi även att besöka en moské och kyrka. Även här kommer Greger att vara till hjälp med efterarbetet för studiebesöken.

En didaktisk “fallgrop” vi har tänk över är vårdnadshavare kan ha åsikter på att eleverna undervisas om andra religioner än sig egna. Detta kan bidra till att eleverna inte får följa med på studiebesöken och delta i undervisningen. För att undvika denna “fallgrop” så går vi ut med information till vårdnadshavare tidigt i form av till exempel ett veckobrev. Det viktiga är att vara tydlig med att religionslektionerna handlar om att ge eleverna kunskap om olika religioner. Det handlar alltså inte om att få eleverna att ändra trosuppfattning. Sveriges religionsundervisning är icke-konfessionell därför måste vi förhålla oss till detta. Vi har alltid styrdokumenten att tillgå och luta oss emot.

Ytterligare en fallgrop kan vara att vi tappar elevernas intresse då Sverige ses som ett sekulariserat land. Eleverna kanske inte har förståelse för varför de ska lära sig om religion när de inte har någon religiösåskådning. I detta läge är det betydelsefullt att fånga elevernas intresse och vara tydlig med att även om man är icke-troende så är det viktigt att skapa förståelse för sin omgivning som utövar olika religioner. Även här har man läroplanen att stödja sig på.

Arbetssätt och bedömning

Vi valde att använda oss av studiebesök som hjälp för att stärka elevernas kunskap då eleverna använder flera sinnen och aktiverar olika minnessystem. De lyssnar på berättaren samtidigt som de ser på det som förevisas och de får även uppleva platsen med hela kroppen (Roos, 2011, s. 204). Studiebesök är en variation från övriga studier samt som konkretiserar och underlättar undervisningen.

Genom att använda EPA lär sig eleverna av varandra, stärker deras självförtroende och aktiverar allas röster i klassrummet. För att göra alla elever delaktiga i den avslutande diskussionen tillsammans med hela klassen använder vi “no hands up” metoden med hjälp av glasspinnar och slumpmässigt drar namn på de som får svara på frågorna. Genom detta måste alla elever vara beredda på att sätta ord på sina tankar.

Eleverna kommer att bedömas genom att deras svar på de färdiggjorda krysspapperna samlas in. Det kommer även att observeras vilka elever som är delaktiga under diskussionerna i par och helklass.

Kurslitteratur:
Lgr11 (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket.

Roos, Lena (2011). Ansikte mot ansikte. Löfstedt, Malin (Red.), Religionsdidaktik-mångfald, livsfrågor och etik i skolan. Lund: Studentlitteratur AB.

Film av:
Fanny Nyberg, Chimene Selwan & Greger

 

/C

Naturruta inlägg 2

Hallå där!

Nu har jag besökt mina naturrutor för andra gången efter första besöket. Jag tycker rutorna såg hyfsat lika ut sedan jag var där sist. Man ser lite skillnad på naturruta 2 då liljekonvaljens blad har blivit gula. Men jag lyckades ändå hitta massa arter som fortfarande växer.

 Såhär ser min första naturruta ut idag!IMG_0691
Dessa växter hittade jag i min första naturruta

Kardborre och smörblomma

Hundkäx

Kummin

Vitgröe

IMG_0699

Maskros

IMG_0698

Timotej

IMG_0697

               Såhär ser min naturruta 2 ut idag!
IMG_0674

Dessa växter hittade jag i min andra naturruta

Blåbärsris

Ormbunke

Liljekonvalj

Harsyra

Hundäxing

IMG_0706.JPG

Jag hittade massor av blommor och växter att artbestämma i min första naturruta. Den var väldigt innehållsrik att jag hade svårt att bestämma mig för vilka växter jag skulle välja ut. Det blev iallafall sju arter men jag hade kunnat ha med så mycket mer!
I min andra ruta fanns det inte alls lika mycket att se och man fick leta lite för att hitta de olika växterna. De fem jag har art bestämt i andra rutan var de som fanns liksom, inget utöver det som jag såg!

Jag tycker att de flesta arterna är vanliga och man har sett de lite överallt förut.
Jag tycker det var coolt att det fanns kummin i min första naturruta (ja, kummin som finns i kryddhyllan). Jag kände inte till att de växte vilt så där fick jag lära mig något nytt!

Växtligheten i ruta 1 är betydligt mer och man hittar lite mer färglada blommor/växter.
Rutorna ligger belägna oerhört nära varandra. Det är en stig emellan de men ändå är det så olika växtlighet. Detta beror på att de olika arterna trivs på olika platser.
Ruta 1 är väldigt öppen ute på ett fält medan ruta 2 ligger precis intill skogen.

Under de senaste veckorna har det varit både regn och sol vilket bidrar till näring och energi för växtligheten. Men det börjar bli kyligare så därför tror jag att det kommer ske en stor förändring inför nästa besök! Det ska bli spännande att se hur rutorna ser ut då.

/C

 

 

 

Naturruta!

Denna termin läser vi naturkunskap. En uppgift vi har fått är att välja två naturrutor att hålla koll på! Nu har jag valt två naturrutor jag ska besöka sex gånger denna termin för att följa deras förändring.

NATURRUTA NUMMER 1

Min naturruta 1 ligger i Hässelby strand, Stockholm, på ett öppet fält nära en skog. I min ruta finns det väldigt mycket olika växter och ligger där mycket solljus kommer åt då det inte finns något som skymmer dem. Det finns inget runt omkring som skyddar växterna för regn och vind. Det märks att rutan inte är välbesökt av människor då växterna är orörda och gräset är högt även fast den är öppen och väl synlig . Precis bakom (där jag står och fotar) och framför rutan finns stigar där mycket människor rör sig. Bilderna är tagna 2/9-17 och även om hösten är här så ser det fortfarande väldigt grönt ut i min naturruta! Ska bli intressant att se vad nästa besök har att komma med.

img_0499-e1505159847368.jpg

 

NATURRUTA NUMMER 2

Min naturruta 2 är inte belägen långt ifrån min naturruta 1. Den här rutan ligger precis bakom ruta inne i skogen vilket gör att platsen ser mörk ut i jämförelse med naturruta 1. I min naturruta 2 är det mer skuggigt då det finns massa träd runt omkring som skymmer och skyddar mot nederbörd, vind etc.  Här ser man även löv och kvistar från träden nere marken. Hösttecken! Det är väldigt grönt i min ruta dock kan man se längst ner på den stora bilden hur vissa växter blivit gula. Dessa bilder är tagna 2/9-17. Nästa inlägg ska jag ta reda på vad dessa växter heter då jag ska artbestämma fem växter!

IMG_0504

 

 Mina naturrutor är belägna där punken är på kartanSkärmavbild 2017-09-11 kl. 21.41.10

Detta var en kort beskrivning av mina naturrutor. Jag ska fortsätta att besöka och dokumentera alla förändringar! Vi hörs snart igen.

/C

VFU2 Klass 1b

Lektionen som jag förberedde inför besöket av min lärare från Uppsala Universitet handlade om nyckelpigans livscykel. Jag har tidigare haft lektioner om andra livscyklar tex fjärilens.

                                                Fjärilens livscykel
IMG_0192

Jag började lektionen på runda mattan med en film från http://www.beta.sli.se (Pia nyckelpigan, ca 5 minuter lång) som handlar om nyckelpigans liv. Därefter diskuterade vi filmens innehåll tillsammans och gick igenom vad eleverna lärt sig.

Eftersom att filmen var väldigt kort innehöll den inte så mycket fakta. Därför läste jag även en fakta text ur ”Första insekts boken” och stannade upp i texten och ställde frågor. Eleverna fick sedan diskutera i par kring frågorna. Vi diskutera sedan svaret gemensamt.

Vi gick sedan igenom nyckelpigans olika stadier i livet gemensamt på smartboarden.

Sen kom vi till det roliga: FÄRGLÄGGAAAA! Det tycker eleverna är så roligt.

  Nyckelpigans livscykel
IMG_0190

IMG_0194

____________________________________________________________________________________________

Årskurs och ämne

Årskurs 1 NO

Kursplanens syfte
Vilken/vilka förmåga/förmågor (Lgr11) ska eleverna utveckla?

Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper
om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer naturen.

Centralt innehåll som ska behandlas (Lgr11)
Vilket? Precisera vilket moment eleverna ska arbeta med.

Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.

Eleverna ska arbeta med nyckelpigans livscykel.

Mål för lektionen och genomförande
Hur ska du genomföra lektionen? Hur tydliggör och konkretiserar du målet med arbetsmomentet? Ange tidsåtgång för de olika momenten. Beskriv så tydligt att någon annan skulle kunna genomföra lektionen.

Genomgång 15 min – Jag börjar lektionen på runda mattan i klassrummet där jag läser en fakta text om nyckelpigan. Jag kommer att stanna upp i texten för att ställa frågor och eleverna ska få diskutera i par om frågorna jag ställer. Vi diskuterar sedan svaren gemensamt.

Lektion 25 min – På smartboarden kommer jag ha bilder på nyckelpigans olika stadier (ägg, larv, puppa och nyckelpiga). Bilderna ligger huller om buller så vi ska gemensamt gå igenom ordningen och namnge de olika stadierna.
Jag delar sedan ut ett arbetsblad med bilder som jag satt ihop där de ska få skriva de olika livscyklarna under varje bild och sedan färglägga.

Avslutning 5 min. Vi kommer att knyta ihop säcken med frågan; ”Vad har vi övat på idag?”.

Bedömning
Mot vilket/vilka kunskapskrav ska eleverna bedömas? (ex: ”eleven kan använda grundläggande geometriska begrepp”). Hur vet du vad eleverna har lärt sig/är på väg att lära sig? 


Eleven ger exempel på livscykler hos några djur.

Genom diskussionen på mattan kan jag höra elevernas resonemang. Det är viktigt för mig att varje barn kommer till tal. Arbetsbladen som eleverna lämnar in kommer också att användas som bedömningsunderlag.